Frida Syrén

I helgen som kommer är det två år sedan Celine flyttade hem till mig.
En ytterst liten rädd krake som var hur mager som helst, en riktig fegis och allmänt hopplös.

Räddharen efter 1dygn hemma

 

I början var ALLT läskigt, att gå in genom första ytterdörren, hissen och min dörr var en kamp, matskålarna var jätteläskiga för att inte tala om kopplet och halsbandet.
Ganska snabbt bytte jag ut halsband och koppel och då gick det mycket lättare helt plötsligt.

Varje framsteg hon gjorde kändes hur bra som helst och man blev så stolt! Bara den gången hon åt 3dl mat kändes det hur bra som helst, trots att hon egentligen skulle ha 8dl. Men det kändes jättebra eftersom hon dagarna innan bara ätit 3-4kulor.. men klart, en frisk hund äter när den är hungrig.

I början var hon ganska isolerad och träffade inte många andra människor än mig, för att hon skulle lära sig att hon kan lita på mig, jag vill henne inget illa.
Men ju längre tiden gick desto mer fick hon träffa nya människor och hundar.
Hennes första "hundvän" var Kida och det kändes sjukt att det kan bli en så stor skillnad på henne när hon fick träffa Kida och andra hundar.
Helt plötsligt blev Celine en hund! Inte ett nervvrak.

En dag blev jag kontaktad av Leena, matte till Lexuz. Hon började fråga lite om Celine's bakgrund och vi kom fram till att hundarna var kullsyskon.
Spännande och roligt att få veta mer om hur de har haft det tidigare och likheten mellan dem var/är hur stor som helst!
Snällt nog fick jag även lite valpbilder och bilder på föräldrarna Martine och Cato.

Syskonen

När Celine kom till mig kunde hon inte mer än nej och sitt.
Vet ni hur svårt det är att lära en hund ligg bl.a. när hundskrället är rädd för golvet och godis?! Men envisast vinner!

Idag kan hon sitt, sitt fint, höger tass, vänster tass, ligg, stanna, kom, hit, hoppa, hopp upp/in, gå hem, var är benet/bollen.

Mycket har förändrats sen hon kom till mig.
Vi har flyttat två gånger, Banditen har flyttat, Kida finns inte längre med i bilden, vi har fått en husse, katt och minimatte.
Men framför allt har jag en mkt mer självsäker hund. Lite väl självsäker i vissa lägen!
Fröken har börjat naggas, ta mat från bordet och sluta lyssna i vissa lägen, tigga en massa med. Hundskrälle!

I somras blev det en resa till Laxå. En resa som var väldig uppskattad av både hundar och människor. Det var nämligen kullträff! Där vi fick träffa syskonen Lexuz, Stella och Frasse. Systrarna fann varandra direkt och lekte och lekte och lekte.
Var en trött vovva vi fick med oss hem i slutet av dagen.

Celine är riktigt riktigt understimulerad just nu, hon hoppar högt av minsta lilla =/
Och jag kan inte stimulera henne fullt ut när jag är hemma med Alwa ensam. För hon vill ha uppmärksamhet hela tiden och bästa sättet att stimulera Celine nu för tiden är att låta henne springa fritt (vilket inte går här, då hon inte lyssnar helt på inkallning och man aldrig vet om det går någon annan med sin hund på andra sidan kullen, dels är det inte våra marker) eller att cykla med henne (vilket inte går när man är ensam med Alwa).

Men ska se om det blir lite bättre med en långpromenad på nytt område där hon inte gått tidigare. Håller tummarna för det iaf, för just nu är tom aktivitetsbollen läskig -.-

Idag var det cykelpremiär för mig och Celine. Jag har bara cyklat med hund en gång tidigare och det gick väl sisådär, troligtvis för att det inte var min hund och därför använde vi inte samma kommandon som jag skulle ha velat använda.
Men idag tog jag mod till mig och tog på Celine reflexväst (som vi ska använda i framtiden till träning/cykling/löpning), sele, halsband och koppel. Nu i efterhand så  var halsbandet helt onödigt, men ville ändå ha det på henne kopplat till selen..
Gick runt med henne en stund innan vi hämtade cykeln, vet ju att hon är rädd för dem i vanliga fall, men det gick bra när hon fått lukta lite.
Sen vandrade vi bort till platsen jag tänkte cykla på, en gå och cykelväg som det inte kör några bilar på och där jag inte sett speciellt många människor gå på, speciellt inte på kvällen. Vi gick längs vägen så hon skulle få lära sig gå jämte en cykel utan att springa rakt in i hjulen och även fick hon lukta av sig, så hon inte tvärstannar under tiden för att det luktar jätteintressant.
På vägen tillbaka hoppade jag upp på cykeln och hon fick springa jämte, gick hur bra som helst! Hon lyssnade perfekt på mina kommandon, sakta, stanna, framåt. Hur skönt som helst! Och inte tokdrog hon heller, och det var bara en gång som hon tvärstannande, men det var jag berädd på eftersom vi skulle förbi en parkerad traktor, andra gången vi cyklade/sprang förbi den gick det bättre, då brydde hon sig inte alls.

Så från och med nu ska vi börja cykla oftare, men vi tar bara korta sträckor till att börja med, mest för att ingen av oss har speciellt bra motion :P

Japp, madame gör framsteg och har en stolt matte, även om hon verkligen testar mitt icke befintliga tålamod till max. Tålamod är verkligen inte min starka sida, varje liten sak eller dum fråga kan få mig att se rosenrött, men men shit happends, blir förhoppningsvis bättre när alla hormoner har lagt sig.

Men i vilket fall har hon äntligen börjat äta igen, vilket betyder att löpet snart äntligen är slut! Hon har hållt på och strula sen mitten av december, så det är väldigt skönt att det börjar rätta till sig igen.
Inkallning funkar 9ggr/10 och idag var första gången som det gick bra att två främmande människor fick hälsa på henne när hon satt i bilen, hon luktade på dem och det var inget som helst skällande eller morrande!


Dock har vi gått bakåt i tiggbiten, går man ut i köket har man garanterat en hund efter sig som oxå ska smaka, men det är vårat egna fel iofs, men det ska tränas bort.. för tiggande hundar är ganska jobbiga egentligen.. som tur är är hon inte som svärföräldrarnas hundar!

En annan sak vi behöver öva på är att gå utanför tomtgränsen och förbi brevlådorna.. mkt längre än så kommer vi i dagsläget inte utan dragkamp, så det får nog bli morgondagens övning tror jag...

Igår var vi uppe hos Magnus föräldrar och Celine var med som vanligt nu när det går hyffsat bra mellan hundarna. Bara Kickan som gruffar lite om Celine kommer för nära.
Men med Slatte har det gått bra och de brukar busa en massa tillsammans. Igår gick det dock överstyr och buset vände till bråk istället.
Vem det är som började är omöjligt att säga, kanske Celine som slog till honom på nosen eller bet någonstans så han fick ont, eller att Slatte bet någonstans så att hon fick ont.. eller så var det något helt annat.

Men i vilket fall så var det två sura hundar som började bita och ha sig, trodde inte att Celine skulle försöka försvara sig eller bita tillbaka men det gjorde hon, damen har börjar bli kaxig!

Magnus och hans pappa gick i mellan, Magnus tog Slatte och svärfar Celine. Lite skrubbsår blev det på Celine dels vid halsen och på ena läppen och inte ens godis funkade som muta efteråt.

Slatte lugnade sig hyffsat snabbt och ville leka igen, men inte Celine inte. Hon låg under bordet och surade..

Men men ingen av dem har fått bestående men efteråt iaf.
Och min rädda osäkra hund har börjat kaxa till sig..

Japp, då var det dax igen. 3-4veckor av knäpp, jobbig hund som är räddare än vanligt för allt vad ljud, främmande människor och saker heter.
Gnäller och är allmänt jobbig att ha och göra med, men det är bara att stå ut.
dock blir det inga besök på hundbadet för hennes del, förens hon slutar löpa helt och hållet, så efter att jag kommer hem från Norge kanske vi kan våga oss på en sväng dit.
Hur det nu ska gå.. men hon var ganska duktig på öland, nosade på vattnet iaf, var bara läskigt när vågorna slog in över stranden.

Dock får man ju ställa klockan nu när hon löper och gå ut med henne mitt i natten, i natt var vi uppe vid halv 4. Går man inte ut glömmer hon bort att hon ska hålla sig..
förra gången hon löpte kvittade det om man hade precis hade varit ute med henne och hon gjort allt vad hon skulle, glömde man gå ut vid 3-3.30tiden på morgonen sen så hade man en hund som både kissade och bajsade innan, även om man hade varit ute vid 12 sista gången..
Så nu är det bara att bita ihop och dra på sig kläderna när klockan ringer och gå ut med henne..



Nu ringde svärmor, hehe.. har gått flera varv runt huset och letat efter magnus soptunna, fint!
on verkar dock fortfarande tro att jag ska följa med dem upp, vilket inte hade gjort mig någoting. Jag hade väldigt gärna följt med dem upp till Norge, de åker den 28onde, den 26e kommer jag hem.. men någonting säger mig att min jobbcoach blir arg om jag åker upp så snart igen.. men roligt hade det varit, dock har jag ingen hundvakt till Celine då, då pappa börjar jobba och inte kan ta henne..
Men hittar man en, är jag fetingsugen på att följa med..
Någon som vill vara hundvakt till världens fegaste hund?! *blink blink, flört flört*
Det hade varit underbart att få  komma upp och vara där några dagar till..

Sådär då var Celine vaccinerad för första gången sen hon var pytteliten, om hon nu blev vaccinerad hos uppfödaren, det vet man ju inte.

MEn en spruta blev det iaf mot allt vad det nu var, valpsjuka, kennelhosta och vad det nu är mer i den. Nästa vaccination är om 2-3år eller nästa år om jag vill ha mot kennelhosta igen.. blir nog ett besök då igen. Och inte farligt dyrt heller och veterinären var hur bra som helst mot henne.

Slatte var oxå med och fick klorna klippta, tror det var lite därför Celine höll sig ganska lugn, för hon hade kompisen med.
Veterinären fick tom kolla i halsen, lyssna på hjärta och lungor och kolla öron och ögon. Allt såg bra ut, så varför hon matstrejkar är antingen för att hon ska börja löpa eller för att hon helt enkelt inte vill ha den maten längre.
Men vi skulle ge henne en normalstor vitlöksklyfta om dagen i 7dagar ifall det var en halsinfektion på g, men gick inte att se så bra, då tonsilerna låg i sina fickor som de ska göra..  men kunde vara något med dem ändå, skadar ju inte iaf att testa..

Sprutan gick hur bra som helst, bara jag som är nojjig och tittade bort när hon stack henne, men hon ryggade inte ens undan eller pep till eller något, utan satt bara kvar på golvet så snällt och blv kliad bakom örat av mig under tiden.

Vågen var det inte heller något problem att få upp henne på, dock har hon gått er 2kg på 3veckor.. men det har väl med matstrejkningen att göra antar jag.. och att hon gör av med mer energi och så nu, än när vi är i jönköping. Finns ju inga bra ställen att släppa henne på så hon får springa som hon vill..

Sen blir det en tripp till djursjukhuset oxå och be om att få låna deras chipläsare, då veterinären intet kunna hitta chipet på henne, så ska försöka dubbelkolla så hon verkligen är chipmärkt, vilket inte skulle förvåna mig om hon inte är..
Är hon inte det, blir det bokning av öronmärkning. Kom fram till att det var bäst, för då kan alla se det och då vet man att hon verkligen är märkt dessutom..
Så blir till att krångla med jordbruksverket med. Hoppas på att det inte kommer strula iaf!
Men förhoppningsvis är hon chipmärk bara att maskinen inte kunde hitta det..
Någonting säger mig att det inte är speciellt billigt att öronmärka då man måste söva henne dessutom.. men jag kanske har fel.. det löser sig alltid.. på ett eller annat sätt..

Men just nu är det väl märkningen som ligger och tynger mig mest.. vill ju inte ha en omärkt hund.. och vems chipnummer är det som står på ägarbeviset?!

Nu kommer några av de bilder jag tog på Celine på Valborg, när hon fick springa fritt i Bostorp.

Nu är det valborgmässofirande = fyrverkerier.. jävla fanskap!

Men men än så länge hyperventilerar hon inte iaf och skakar inte heller. Springer bara runt och är orolig, men musiken är på så det är hyffsat lugnt för en gångsskull.

Det känns inte rätt någonstans att vara tillbaka i Jönköping, visst ska det bli helt underbart att träffa alla igen aboslut!
Men jag har en gnällande hund här hemma, en hund som inte alls trivs.

Hon vågar knappt inte gå ut genom dörren, är vi inne gnäller hon bara och går och letar, letar efter husse antar jag. Hon är en riktigt hussehund.. men kanske inte är så konstigt om man tänker på hennes bakgrund iofs. Hon har alltid tytt sig mer till män än kvinnor sen jag hämtade henne.

Dock känner jag mig grymt elak och dålig matte mot henne som har henne här i "stan". Och att jag inte vet hur jag ska göra för att hon ska må bättre, sluta gnälla.
Visst gick det lite bättre idag än igår, idag fick hon ta allt i sin takt efter att vi komit bort från första gräsplätten utanför, så att hon inte försöker dra in det första hon gör.
Men efter det fick hon gå i sin egna takt, lukta in sig riktigt ordentligt och började hon dra hemåt, stod jag bara still och väntade tills hon vände om igen, funkade men det tog tid och folk tittade elakt och surt på oss och någon mummlade djurplågare.. men vafan, hon behöver ju vara ute oxå och inte bara ligga inne i soffan hela dagarna eller gå omkring och verka hur rastlös som helst inne..

Visst kommer det säkert börja en ny löpperiod snart så det är därför hon gnäller oxå, det gjorde hon i höstas, men ändå..

Känner mig ändå dålig.. och som jag inte ger henne det hon förtjänar, hon förtjänar bättre och mer!
Tur att hon inte är likadan nere i Lenhovda, speciellt inte när vi går i skogen då hon får lukta och ha sig.
Dock blir det inte så jättemånga turer i skogen då jag är livrädd för ormar.. men det blir bättre för var dag som går i skogen..
Förhoppningsvis kommer jag in på utbildningen, som jag fortfarande knappt inte vågat söka in till och isf blir det mkt mer träning för hennes del, isf kanske jag blir en bättre matte..

Det var en riktigt bra dag igår. Började med en timmes promenad på morgonen, dock inget fritt spring för fröken då hon har glömt bort allt vad inkallning heter.
Hade tänkt att träna inkallning senare på eftermiddagen men så blev det inte, då Viktoria hörde av sig och undrade om vi skulle ut med "kamphundarna".
Absolut!
Så ner till henne och Ragnhild.
Celine fick testa klövjeväska för första gången i sitt liv här, och det gick hur bra som helst, trodde hon skulle reagera väldigt mkt på att ha något på ryggen och som hon inte fått lukta på tidigare, men det gick kanon. Troligtvis för att det var andra hundar där har jag en stark känsla av.

Gick först på Vätterstranden, ja vi höll oss till stranden, men hur många som helst gick på isen, hur de nu vågar det, trodde isen höll på att smälta där ute, men tydligen inte.
Diskuterade mkt om kamphundars vara eller icke vara efter det förra inlägget jag gjorde.
Och på tal om det så mötte vi en dvärghund.. och människan gjorde som de flesta med dvärghundar gör, plockar upp den och bär den förbi oss.. suck! Hispig hund blir ännu hispigare! Duktig idiot!
Men det är väl ursäktat då när vi faktiskt hade två kamphundar med oss, för ja, Celine har blivit kallad kamphund ytterligare en gång, inte bara på prickarna nu, utan grannpojken tycker att hon ser ut som en pittbull! Frågan är var någonstans hon gör det.. För ingenting på henne stämmer för en pittbull, möjligtvis öronen när hon lyfter upp dem.. men inte annars. Inte någonstans.

Men i vilket fall, gick upp till juneporten, någon hund är väldigt "mammig". Skulle köpa ett nytt busskort och Celine fick snällt stanna utanför med Viktoria och Ragnhild, men hon såg mig hela tiden och ville aboslut in dit hon oxå.
Och efteråt gömde hon sig bakom benen på mig.
Visst känns det bra att hon ser mig som en trygghet, men lite måtta på dumheterna får det vara.
Gick genom hela stan, Celine har fått för sig att där man kan gå in ska man gå in. Så det behöver tränas på, likaså hundmöten, barnvagnar, cyklar, rulatorer, käppar, skidor och en massa annat.

Tänker se om jag inte kan uttnjyttja några av mina vänner till att vara främmande människor, och de som har hund får vara hundmöten, finns folk med barnvagn oxå.. rullatorn kan bli svårt dock, skidor med, iaf just nu när Anitas skidsäsong är över, eller jag tror den är över iaf. Men käppar kan vi nog lösa på något sätt. Ptja det löser sig.

Gick som sagt genom hela stan, bort till ED och sen svängde vi ner till Kålgården för att gå till hundrasthagen så de små kräken får busa av sig lite.
Celine var på väg att hoppa ur hagen flera gånger dock..
Dock fick hon upp smaken för godis utomhus, om det är rätt sort vill säga! Vet inte vad de heter, men ska försöka leta reda på dem i djurbutiken nästa gång jag vandrar dit, små benformarde gula saker. Smaskens enligt Celine.
Eller om även det var för att Ragnhild åt dem.
Blev iaf mer motiverad till att träna, speciellt igår när hon var på sånt bra humör efter att fått leka lite. Tog väl fyra försök för henne att fatta att hon skulle gå och balansera på plankorna :)

Nej bra var det iaf! och idag ska vi se om man inte hittar mer saker för henne att balansera på, dock utan godis, då det är slut och leversnittar duger inte alls här hemma, iaf inte utomhus.

Men nu börjar hon gnälla, så är väl dax att gå ifrån datorn och gå ut med henne.
Ha en bra dag!

Bara för att jag skrev i förra inlägget att vi gått tillbaka i utveckligen tillbaka till ruta 1, så är hon hur mysig som helst, kommer fram och bjuder in till lek igen.
Hon är tillbaka!
Och maten åkte ner i ett naffs oxå.
Knäppis vovve!

Och jag lyckades efter 22timmar somna och sov i 3timmar.
Strax blir det frukost och sen upp till forum och spela spel, ska se om jag kan övertala magnus att åka förbi willys med.

Nu har vi börjat med torrfoder igen, eller hon får färskfoder oxå tills det är slut, men bara färskfoder en gång om dagen istället för två som vanligt.
Blev Nuttra Nuggets Maintenance, då det är vetefritt och bara 21% protien. Hade dock funderingar på om hon skulle äta det eller inte, så gav henne en halv portion när vi kom hem med det och då hade hon nyss ätit färskfoder så hungrig var hon inte, men hon åt det ändå och lämnade bara de små bitar som fanns kvar av Doggyn.
Förhoppningsvis fortsätter hon och äter det, blir smidigast och bäst så för alla =)
Och så farligt dyrt var det inte, visst dyrare än färskfodret som ligger på 300:- för 16kg, nu blir det 439:- för 15kg. Men det är det värt!
Hon äter det och det är bättre för hennes njurar, dock så lär väl magen balla ur totalt nu under foderbytet, men det har vi varit med om tidigare så det är väl ingen fara.

Ett nytt koppel och halsband införskaffades oxå, ett ljust kamoflagefärgat, passar henne perfekt =)
Och en klicker, så nu ska det börjas med klickerträning, bara att klicka in henne kommer bli världens utmaning då den är läskig..

Här har Celine gått in i en ny matstrejk, även att hon äter samma färskfoder som vanligt. Vet inte vad som är för fel, men det får väl funka ändå, hon äter lite iaf, efter ett tag.
Funderar på om hon saknar Kida, kan hundar sakna andra hundar så pass att de inte äter?!

Hennes matte saknar ägaren till Kida oxå, men det talar man inte högt om, för det ska ingen veta längre. Vi pratar ju ibland. Och tydligen ska han kanske med till Gissleparken den 24e april, jag hoppas på att han inte ska med, på riktigt.. men sånt man märker, mkt kan hända tills dess.

Men iaf, tillbaka till matproblem, jag vet inte längre vad jag ska göra med henne, vänta ut?! Kan inte muta henne, för jag vet att hon egentligen älskar färskfodret.. vill inte veta hur det blir när jag ska byta till torrfoder..

Sen har vi fortfarande ett annat problem, kloklippning.. senast idag ryckte hon till precis under klippet vilket gjorde att man råkade klippa henne i pulpan igen, underbart med blod i hela lägenheten..
Känns som det kommer få vara någon annan som klipper klorna på henne snart, för det är en kamp mellan liv och död varje gång.. och jag vill inte att hon ska förknippa mig med dåliga minnen.. om hon nu gör det..
just nu ligger hon under sängen och bara skakar som ett litet asplöv..
Vad har hänt under tidigare kloklippningar?! För inte kan det väl vara "normalt" med att de ligger och skakar efteråt, även om man råkat klippa i pulpan?!
Så mkt frågetecken, så få svar..

Har någon slått henne under kloklippning?! Har någon bara klippt i pulpan?! Har hon aldrig fått klorna klippta tidigare? Massa frågor dyker upp.. men inte finner jag några svar..

Men men, ska försöka locka ut henne från sängen och gå ut på en sista promenad innan läggdags.
Sov så gott!

Celine's mat är snart slut och dum som jag är glömde jag att beställa nytt förra veckan. Vilket betyder att det är två veckor kvar till nästa leverans av foder.. hon har 4dagar kvar på sitt.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra, har ju funderingar på att köra in henne på torrfoder igen, för det är smidigare och bättre för hennes njurar, hon är ju trots allt en dalmatinerblanding och deras njurar funkar inte som andras njurar, sen får vissa säga vad de vill, men det är iaf vad som står i böckerna och på rasforumerna, så det borde väl stämma?!

Men iaf. Foderdjungeln! Vilka foder är bra, vilka tycker hon om, vilka tycker hennes mage om, njurarna osvosv.
Doggy funkar inte, hon är lös i magen och rödflammig i alla veck + att hon inte äter det.
Nordic färskfoder = jättebra för hennes mage, hon äter det, men det finns inte att köpa i butik och det är inte snällt mot hennes njurar.
Axess = hon äter det, iaf de gånger vi varit hos Jocke, men då kan det bero på konkurans, axessen är billig vilket är ett plus, hennes mage verkar acceptera det hyffsat bra, ingen aning om hur det är med njurarna där, men troligtvis mkt bättre än Nordic.. men frågan är om hon äter det om hon får det här utan att det är konkurrans om maten.. här verkar det inte heller finnas småpåsar utan bara 16kg förpackningar..
Royal Canin Dalmatin är ju ett foder framtaget för dalmatinern, men det är svinigt jävla apdyrt så det går bort pga det. 600kr för 12kg, när hennes nuvarande färskfoder ligger på 300kr för 16kg.. Nej det är det inte riktigt värt.. faktiskt.
Visst jag kan tänka mig att betala mer än 300kr, men då ska det vara ett foder som jag vet att hon mår bra av och som hon tycker om.. men kräsnare hund får man nästan leta efter känns det som.. och hon ska vara en dalmatin, pytsan.. En dallis är ju känd för att äta vad som helst.. men inte denna damen.

Så hur ska man göra?! Vad för foder ska man ha?! Förvirringen är total.

Igår var jag och fikade med Mårten, vilket var väldigt trevligt! Det får vi göra om snart igen.
Han följde även med hem, Celine brukar ju ha svårt för främmande människor, så trodde hon skulle göra som vanligt, med att gå och morra, småskälla och gå därifrån. Men hon höll sig tyst och kom tom fram och nosade medans hon viftade på svansen..!
Hon måste vara sjuk eller nått, för så har hon inte gjort på främmande människor tidigare. Känns helt underbart om hon lärt sig att alla människor inte är farliga och att de inte kommer slå henne.

Dock så har hon istället glömt bort hur man går fint i kopplet, utan går nästan perfekt, lite svårt att lyssna om det är något som luktar väldigt gott, men det brukar lösa sig genom att man säger hejdå Celine och fortsätter går och ibland gömmer sig. Vet dock inte hur det går att ha henne lös om det är andra hundar i närheten, det har jag inte vågat testa än. Risken är stor att hon inte alls lyssnar, för hon gör det inte i koppel.. men får väl testa och se :)

Celine gör nya framsteg för var dag som går eller nästan iaf. Igår gjorde hon mig enormt stolt och glad!
Var ute i Tenhult hos mamma med familj och hälsade på i några timmar.
Passade då på att släppa Celine i trädgården så att hon skulle få springa av sig riktigt ordentligt, utan att riskera att hon sprang bort och blev överkörd eller hittade något som var mkt roligare att lukta på och följa efter än mig.

Hon fick springa som hon ville och det klassiska dalmatinerleendet kom fram vilket jag inte sett på ett tag, då jag inte haft möjlighet att låta henne få springa så mkt som hon behöver. Delvis är det krångligt att ta sig till stadsparken där närmaste rastgård finns och sen har jag legat hemma med världens förkylning förra veckan..

Men igår fick hon alltså chansen!
Testade att ropa in henne till mig för att se om det funkade, vilket det gjorde iaf 4 av 6ggr. I vanliga fall brukar det vara 1 av 10ggr. Blev så nöjd och glad och hon fick en massa beröm sen fick hon fortsätta springa lite till :)

Testade sen igårkväll när jag kom hem att släppa kopplet, vilket jag iofs brukar göra och låta det vara jämte henne, men man får ha 100% koll på henne då och omgivningen runtikring så att det inte kommer en hare eller annan hund eller läskig människa.
Det gick jättebra även den gången, men hon var mkt mer fokuserad på mig, lyssnade på varenda ljud man gjorde och kom när man bad henne göra det varjegång.
Så knäppte av kopplet, vilket för henne brukar betyda att nu får jag hoppa och leka och skutta som jag vill, men hon gick så snällt och lydigt vid sidan av mig, hoppade in i snön några gånger men kom på en gång när man bad henne göra det!

Idag fick hon gå utan koppel från tvätteriet och hem, hon stannade när jag stannande, kom när jag bad henne och var väldigt kontaktsökande. Helt underbart!

Världens stoltaste matte ligger nu och tittar på henne medans hon drömmer i korgen, hon har slutat sova i min säng och sover nu i sin egna utan gnäll. Vilket oxå är skönt, även att det var mysigt att ha henne i sängen.. men det blir så grymt mkt päls överallt + att hon stod nedanför sängen och gnällde satan de gånger som någon annan sov här och hon inte fick plats. Eller ptja.. vi fick ju plats med två människor och två ganska stora hundar.. men det gör jag inte om igen.. speciellt inte med hundarna som tog den största platsen, men man slapp iaf frysa ;)

Banditen har förresten även lärt sig uppskatta aktivitsbollen han fick från gammelmatte Maria och gammelhusse Mögel.
Nu går han och puttar på den iaf en gång om dagen och tittar och kraffsar på den när man fyller på med mat.
Iförrgår gjorde han och jag även ett race ute i snön, var en hyffsad glad iller som försökte ploga sig genom snön och poppade något enormt sen när vi kom in, innan han tokdäckade så att man kunde klippa klor utan en sprattlande iller som inte alls vill vara med :P
Han har även kommit på att bästa sättet att få min uppmärksamhet mitt i natten är att riva ur grytorna ur skåpet vid 3 på morgonen.. det lilla kräket.. men han får mer än gärna finnas ändå.

Men nu är det dax att försöka sova lite, hur det nu ska gå, kommer troligtvis bli ett hål rikare imorn, och Petra, det blir som man tolkar det och inget annat ;)

Celine fortsätter att förvåna mig.
I vanliga fall skäller hon aldrig på andra mer än när de går in genom dörren, men idag när vi var ute i stadsparken både skällde hon på andra och började yla *chockad*
Min hund ylar!! Var lite gulligt, men hoppas hon inte fortsätter med det!


Just nu ligger man i soffan med två hundar jämte sig, Kida är här för ett tag framöver, hur länge vet jag inte, men det är sånt man märker :)  Fast just nu dregglar hon ner mitt knä, så nu är hon inte lika populär längre..

Celine's mamma Martine och halvsyster Camilla ska tydligen omplaceras pga dödsfall i familjen.
Var Lexuz matte som hittade "annonsen" och där stod det att Martine även har Setter i sig, vilket betyder att Celine är dalmatin+bordercollie+setter. En skum blandning, men hon är ändå min lilla ögonsten.

Dock så är jag väl inte jättepopulär här hemma längre, då Celine inte får sova i sängen längre, blir för trångt med två människor och en hund.. jag behöver en större säng isf.. jag som nyss fick en större =/

Igår gav vi oss även ut i kylan i 1timme på kvällen, men fy va skönt det var! Bara gå, sluta tänka och bara lyssna på musiken och hålla koll på hunden som fick springa fritt fast med kopplet fastspänt, hon lyssnar bättre då.

Det är stora skillnader med henne nu och när vi började att släppa henne, även att fortfarande bara är på att släppa kopplet nivån. Men hon går fint vid sidan och skulle hon börja springa omkring så är det bara att be henne att stanna, för kom har hon inte lärt sig än, men det kommer :)

Idag är det 12dagar sedan Celine gick över till färskfoder.
Tycker mig redan se skillnad på henne, för det första har hon gått upp i vikt som jag har nämnt tidigare, men hon har dessutom sluta fälla så förbenat mkt som hon gjorde tidigare, visst fäller hon en massa fortfarande, men inte alls lika mkt. Hon står och viftar på svansen så fort man öppnar frysen eller kylskåpet och skålen är renslickad varje gång nu.

Dock så vet jag inte om hon får lagom med mat, det är svårt att veta när man inte har någon våg, så man får gå på ögonmåttet.. men eftersom hon gått upp lite i vikt så borde det vara lagom.

Det enda negativa delarna med färskfodret är att det tar upp enormt mycket plats i frysen, man måste komma ihåg att tina det i tid, det luktar peckel men antar att man vänjer sig och det är inget tuggmotstånd i maten.
Celine har fått mycket mer tandsten sen vi började med det, trots att hon har ben att tugga på, iofs har de senaste benen bara varit märgben och ett annat ben som hon ens inte har tittat på.
Igår när vi var hemma hos pappa och ute i skogen så tuggade hon sönder en trädgren, så viljan att tugga finns verkligen.

Får bli en tripp förbi någon affär och köpa nya ben till henne, ben som hon äter upp på en gång troligtvis.
Ska försöka få in ett veterinärsbesök snart oxå, då hon inte har blivit vaccinerad på väldigt länge och bara med de/den sprutan valparna fick innan de flyttade.

Men nu är det dax att ta ut tösen på promenad, om hon går med på det, hon har legat och sovit större delen av dagen och gör det fortfarande.. var väl jobbigt igår antar jag.